Kunoön

Fakta: Landareal: 2,3 km². Befolkning: 2 (2020); ingen känd fast bosättning före 2012.

Historik: Ön ägs av privata markägare och uppdelningen skedde 1899 vid Laga Skifte. Ön har haft fem-sex hölador och här bedrevs myrslåtter tills början av 1950-talet. Arkeologer har hittat rester av en husgrund, en jordkällare, dessutom gistgårdar (där man hängde upp fisknät) och en tjärdal – vilket bekräftar säsongsboende men inte helårsboende. Vintern 2019-20 hittades två stenkistor som kan komma från en anordning där man en gång i tiden lade till och lastade fartyg. Möjligen har det en gång i tiden brutits stenblock av granit och kanske även fältspat på ön.

Namnet Kunoön där Kuno är det gamla namnet för kvinna – Kvinnoön
Öns närmaste grannö mot SV är Mannön. Mann kan syfta både mot man och människa. Klart är dock att Mannön har haft bofast befolkning långt in på 1900-talet.

I modern tid köpte min svärfar, Gunnar Johansson, en tomt på ön 1963 och påbörjade bygget av en fiskestuga. Det började med en liten barack som med tiden kom att stå i centrum av det som nu är en stuga på 43 kvm. När jag 1978 blev tillsammans med hans yngsta dotter Karin, kom jag att bli hans förtrogne fiskekompis. Kärleken till ön kom att växa med varje projekt för att förbättra och utveckla platsen. Kärleken till Karin växte parallellt och 1984, när vi gifte oss, köpte vi även stugan av Gunnar och Inga.

Gunnar närde en dröm om att övervintra på ön, men den blev aldrig av. 2008, fyra år efter Gunnars död flyttade däremot jag och Karin ut till ön för att bo där ett helt år. Det blev fröet som gjorde att vi blev bofasta på ön 2012 och numera benämner Kunoön som – hemma.

/ Åke Åström