HINDERSÖNS AFFÄRER
Slutet av 1920-talet var Hindersöns storhetstid. Då fanns det omkring 130 innevånare på ön. Därför var då Hindersön utrustad med flera affärer. Under en tid fanns det tre samtidiga butiker på ön. En av dessa i gården ”Villa” i Ostisund ägdes av jordbrukaren, fiskaren och köpmannen John Östling. Han startade sin affär omkring 1920 och idkade handel där till 1962. En annan affär låg i grannfastigheten till nuvarande Jopikgården och drevs under 50-talet av Ernst och Alida Sundling. Bland andra lanthandlare på Hindersön kan nämnas Anna Kajsa Öhman, gift Jansson och Ragnhild Johansson. Öns sista lanthandel öppnades i Norrisund i mitten av 1960-talet av Thore Hjelte. Den blev kvar några år in på 1970-talet.
BRANDSTATIONEN
Elden är en farlig fiende på Hindersön! Genom att ön saknar landförbindelse har brandförsvaret i Luleå svårt att snabbt transportera ur manskap och materiel för att bekämpa en brand. Därför finns denna brandstation som en första försvarslinje om elden kommer lös. Alla som bor eller vistas på Gräsön, Hindersön och Björkön är enligt lag skyldiga att rycka in när räddningsledaren på ön kallar till hjälp.
Ansvarig för räddningsverksamheten på Hindersön är Erik Öhman och Johnny Stålarm. I brandstationen finns motorpumpar, slang och annan utrustning. En viktig åtgärd för att undvika bränder är att vara mycket försiktig med eld. Kasta inga brinnande cigaretter, elda inte utomhus när det är torrt!
I brandstationen finns även en hjärtstartare.
BJÖRKÖN och JOPIKGÅRDEN
Björkön är den nordligaste av de tre öar som i dagligt tal kallas för Hindersön. På Björkön ligger Jopikgården, en exklusiv turist- och konferensanläggning. Där finns plats för många gäster som kan njuta av allt gott Luleå skärgård ger. Gården är ett gammalt skärgårdshemman vilket Luleå kommun köpte i slutet på 1980-talet för att utnyttja till framtida turistiskt bruk. En av fastighetens tidigare ägare var Albert Åström som bland annat hade minkfarm där.
I Björkögärdsviken ligger det en gästhamn, här kan man även boka kommunens bastuanläggning.
På Björkön finns det en stor rullstensås.
GRÄSÖLANDET
Gräsön var tidigare avskild från grannöarna Hindersön och Björkön. Genom landhöjningen har öarna vuxit ihop. Vid Skaget på Gräsöns norra del mot Hannosviken finns ett område för fritidshus. Det är utrustat med väg, vatten och elström. På Gräsön har det funnits bebyggelse från början av 1800-talet.
Det fanns ett gemensamt fårbete på Skaget, för alla Nederluleåbyar, även för de som bodde i staden. Man fick frakta ut sina får under sommaren och sedan ta iland dom på hösten. Betet pågick in på mitten av 1960-talet.
JÄRNMALMSGRUVA, KALKUGN och MARMOR
Omkring en kilometer från byakärnan ligger lämningarna av en järnmalmsgruva samt en kopia av en kalkugn. Gruvan drevs mellan 1870 och 1873 av en öländsk konstprofessor vid namn Anders Fornander. Malmen skeppades till Töre där den förädlades till tackjärn. Omkring 30 gruvarbetare jobbade i gruvan som då var den största i Norrbotten. I kalkugnen brändes kalksten som det finns gott om på Hindersön. Den brända kalken användes bland annat till byggandet av kyrkan i Boden. Inte långt från gruvan har marmor brutits. Den förädlades början av 1900-talet i ett stensliperi för att bland annat bli gravstenar. De intresserade kan följa stigen och göra ett besök. Där finns en raststuga och badstrand.
LILLFJÄRDEN
Sedan urminnes tider har ”Lillfjärden” varit en utmärkt lekplats för gädda, abborre, mört och andra vårlekande fiskar. Under flera generationer var bäcken mellan ”Lillfjärden” och ”Sörifjärden” ett rikligt fiskeställe för de bofasta på Hindersön. Området längst bäcken gjordes till fiskelotter som varje år skiftades mellan byborna. Där håvades stora fångster av gädda och abborre upp när våren och fiskleken kom. Fångsterna var ibland så rikliga att det behövdes häst och kärra för att transportera dem hem. I dag sinar bäcken på grund av landhöjningen men fortfarande är Lillfjärden en utmärkt lekplats för fisk. Vid Lillfjärden häckar fiskgjuse, svanar, gäss och andra sjöfåglar. Längs den norra stranden av Lillfjärden vandra ofta älgar för att beta näckrosor.
EFS MISSIONSHUSET
Evangeliska Fosterlandsstiftelsens församling på Hindersön lät i mitten på 1950-talet uppföra ett missionshus. Församlingen hade anor på ön sedan väckelserörelsen 1918, och därför var det en gammal dröm som blev förverkligad med ett missionshus.
Initiativtagare var bland andra köpmannen John Östling samt postföreståndaren Ragnhild Johansson med maken John Johansson. Många hindersöbor deltog frivilligt i arbetet med att uppföra den första ”kyrkan” i byn. Missionshuset invigdes till allas glädje en julidag 1957. Vid invigningsgudstjänsten predikade pastor Ingvar Nilsson. Församlingsarbetet i missionshuset pågick sedan fram till 2003 då huset såldes.
NOBELBESÖKARE I ANDERSLUND
Eyvind Johnson född i Boden 1900. Nobelpristagare i litteratur 1974. Han ansågs av många vara en av de mest betydelsefulla europeiska författarna under sin levnad. Bland hans rika produktion återfinns den folkkära självbiografiska romanen ”Berättelsen om Olof”. Andra uppmärksammade romaner är Nattövning, trilogin Krilon, Drömmar om rosor och eld samt Strändernas svall. 1955 tillbringade Eyvind Johnson sommaren på Hindersön här i gården Anderslund. Än i dag kommer hindersöbor ihåg honom som en högrest man som tog långa promenader på ön. Han stannade gärna för att språka med mötande. Eyvind Johnson förundrade sig över den prunkande växtligheten på ön. Under vistelsen på Hindersön arbetade Eyvind Johnson på en roman om Paris, han avled 1976.
NORRISUND och SÄLBÅTEN
Norrisund är Hindersöns nordligaste angörningshamn. Den är djup och väl skyddad. Utanför Norrisund mot Lappöviken finns en badstrand. I Norrisunds inre del ligger ett enkelt museum med en sälbåt och berättelser om den säljakt som bedrevs på Hindersön under många generationer. Norrisund är också utrustad med en kommunal brygga för det fria båtlivet. Johnny Stålarm bedriver fiske och har sin sjöbod i Norrisund. Där finns under sommarhalvåret möjligheter köpa lax, sik och börsting. Norrisund har även använts som timmerlager. Där har det också funnits ett sågverk drivet av en ”lokomobil”. Hindersön hade en mycket aktiv skytteförening på 1920 talet. Där hade öborna skjuttävling på helgerna med salongsgevär. Både män och kvinnor deltog. Dom delade ut pris till vinnarna och sedan hade de fester i paviljongen (som numera är riven).
OSTISUND
Ostisund är den största hamnen på Hindersön och den centrala delen av bebyggelsen på ön. Hit till Ostisund kom de första nybyggarna i mitten av 1500-talet för att fiska och bruka jorden. De som slog sig ner här hade god inkomst av jorden, fisket och säljakten. Här byggdes skutor för att idka handel. Här fanns skolan och affärer. Vid Ostisund lever ännu ett jordbruk kvar. Det är ”Ostigården” som drivs av Erik Öhman, den ende skärgårdsbonden norr om Roslagen. På Hindersön där Ostisund är beläget finns det 43 fastigheter.
POSTEN
Posten har en lång tradition på Hindersön. Större delen av 1900-talet har här funnits en post- och telegrafstation. Den 1 juli 1901 öppnades första postkontoret på ön. Postföreståndare var då hemmansägaren Fredrik Johansson. Från 1946 fram till 1980 när posten lades ner var Ragnhild Johansson föreståndare. Posten till och från ön transporterades av särskilda postförare. På sommaren med båt, vintrarna med häst. En av dem var Edvin Oskarsson som skötte den verksamheten tre dagar i veckan drygt 30 år. Därefter tog Ragnhild Johanssons make John Johansson över verksamheten. I dag får Hindersön sin post via postväskor som transporteras till och från ön två gånger i veckan av öborna själva.
SKOLAN
Skolverksamheten på Hindersön har en lång historia. Den första folkskolan på ön var inrymd i ett soldattorp. I den här byggnaden pågick undervisningen från 1916 till 1961 då läraren Sten Sture Strandberg och den sista klassen, sju elever, lämnade skolan. Nu utnyttjas skolan som hembygdsgård förvaltad av Hindersöns Hembygdsföreningen och står öppen för alla. Här finns möjligheter till sammankomster, ett bildmuseum, bibliotek.
Hindersön hade även en nykterhetsförening, som hette Blåbandsföreningen. Skolbarnen tillhörde något som hette ”Hoppets Här”, där man lovade att inte börja med alkohol.
STUBBKVARNEN PÅ MÅLA
Inte långt härifrån, på Ostigårdsberget eller ”Måla”, stod en gång i tiden en väderkvarn. Den byggdes i början av 1800-talet och var i bruk nära 100 år innan den lades ner. Kvarnen, av typen ”stubbkvarn”, ägdes gemensamt av byborna. I dag finns blott rester kvar av den gamla väderkvarnen. Ronningen söder om Ostigårdsberget är ett område bestående av slåtterängar och betesmark.
Hindersöns hembygdsförening via sekreterare erika.hansson100@gmail.com